10 december
i dag var Anna tillbaka på skolan igen. Allt var som när hon åkte. Helt osynlig. Det var ingen som hade märkt att hon var tillbaka. på en lektion så var det tom så att dom sa att Anna var ledig. Den eda som såg henne var åskar. Han blev jätte glad när han såg henne. han hade varit orolig sedan han hade hört att hon hade åkt till sjukhuset och sen blivit flyttade till Uppsala med ilfart. Efter skolan följde åskar med henne upp på sjukhuset.
– jag blev så rädd när du blev sjuk att jag har nu bestämt mig för att ta hand om dig mer. sa han
- du är konstig du men snäll
det gick ganska bra på sjukhuset. när dom kom ut så ringde Annas mobil plötsligt.
– hej jag söker Anna sa kvinnan i mobilen
- ja det är jag svarade Anna fundersamt
- nej men hej, vad bra du är på att sjunga
- okej tack?
- jag du kanske funderar på varför jag ringer, det skulle jag ha gjort i alla fall.
– okej
- ja jag ringer för Sverige lucian och jag har fått återbesked från en av mina solister. Nu undrar jag om du skulle vilja sjunga med oss på söndag.
– jag det kan jag väll.
när Anna la på så stod åskar och bara kollade på henne. Anna hade än inte hunnit berätta för honom om vad som hade hänt när hon var borta.
– vem var det där? undrade han
- Sverige lucian
- Va?
- om du ska fatta så måste jag berätta hela historien och det kan ta lite tid.
– vi går ner på fiket så kan du berätta.