Stod nyss i duschen och kollade ner på min fisbleka kropp och tänkte glatt "oj va brun jag har blivit". Jag undrar vad som har gjort mig så brun den här gången. Kanske är det alla min brun utan sol krämer, att jag har solatsolarium eller bara det att jag har suttit ute och pressat tills jag blir röd. Varje år när jag träffar mina kompisar efter sommaren så är jag före glad över att jag är brun efter deppig över att åter igen vara blekast i år igen. Men det är ju bara så när jag har fått anlaget att vara just FISBLEK så kan man inte bli lika brun som man vill. Men jag försöker ändå varje år att bli lika brun som dom jag har runt mig. Men det som händer mig om jag är ute på stranden och pressar en hel dag är nog att jag kommer hem mer röd än brun.

Så idag när jag stod där och kollade på min bruna fisbleka kropp kom tanken om det värkligen är värt att försöka bli super brun och lägga massa timmar på det bara för att träffa någon som har normalt lätt att bli brun och bli besviken över att man inte är lika brun som den.

Som en person sa till mig "så brun som du är på sommaren, så blek är jag på vintern"
Minns inte riktigt vem som sa det men jag har mina små aningar om vem det är ändå. Så om någon känner igen det så vara glad att ert uttryck om min fisblekhet fick vara med här på bloggen =)



Så jag tror allvaligt att jag ska börja vara stolt över att vara fisblek. Jag ska sluta föröka bli brunare än mina vänner och istället försöka bli brunare än vad jag är på vintern, det är ju istället ganska lätt. jag undrar bara hur lång tid det kommer gå innan jag smetar in mig i massa brun utan sol igen eller kollar avunsjukt på någon som är super brun.
 

är lite nere att chris åkte ut igår från idol. men sverige kanske inte såg vilken artist han var. jag kan inte göra något åt saken så det är nog bara att axeptera saken. han kommer nog att fortsätta att kämpa och förhoppningsvis så kommer han att bli känd ändå. han är enligt mig gudligt bra och jag kommer stötta han i vad han väljer att göra.

Diss
-att det har blivit så kallt ut ( jag fryser och vill ha sommar värme ett taf till)
- bloggare som tycker att dom är så stora så dom inte behöver svara på kommenatarer (jag bara hatar dom)
- skolan börjar nästa vecka (känns drygt att måste kliva upp tidigt igen efter en veckas ledigt)

hiss
-att josse är eller snart är hemma i sverige igen (jag tror att hon skulle komma hem på fredag men jag är inte säker. men hon är i alla fall hemma innan tisdag och det vet jag säkert)
- skolan börjar näste vecka (så man får träffa sina kompisar och fika =))
- att hösten har kommit (den är ju bara så mysig)

jag blir så sur på alla so måste vara på anna bergendahl bara för att hon inte gick vidare till final igår. varför måste man alltid hitta syndabocken om det inte går bra för sverige hela tiden. jag läste i en artikel att hon hade flytt i tårar från arenan igår och i en annan så ville någon lägga ner hela skiten.

men jag fattar inte varför inte sverige inte bara han axeptera att europa inte ha samma smak som vi. att det kanske måste går dåligt någongång för vi kan inte vinna hela tiden heller.



låt bara anna vara det är inte hennes fel att hon inte gick vidare. hon sjöng inte direkt dåligt för att bli utslagen.

jag ska börja att hissa och dissa en sak varje vacka.

hiss
jag vill hiss vår vädret den här veckan. hela veckan har det varit varmt och soligt. så det blir en hiss.

diss
veckans diss blir något som har gjort många sura och förstört mycke. dissen blir vulkanen på island.

jag kom nyss hem från en lång insperations promenad. det är när man går ut utan att ha något att tänka på och man bara tar in det man gär förbi eller ser.
tex. man ser en brandbil. då ska man ta in känsla, luckt, hur det ser ut osv. man ska berätta för sig själv om brandbilen. det kan bli något sänt här:

"tysnaden bröts av tjutandet. den stora röda bilen som alla har respekt för hade bryttit tysnade och kom farande i hög hastighet. jag kände mig lite rädd. jag ville veta vad som hade hänt och var den skulle."

så gör man med allt man vill känna av. när man blir lite van så kan man nästan börja skriva i huvudet av bara det som man ser eller hör. det blir då en text från sin egen synvinkel mot värde.

jag tycker om att gå ut och ha en insperations promenad ibland för då kan man ta upp nya saker i det man skriver.

 
jag har på sista tiden blivit beroende av den här killen. han är hur snygg som helst och sjunger super bra.
jag älskade hans låt. men då visste jag inte om vem som sjöng den. men en morgon under helgen så vaknade.  jag och slog på tv. då satt han där och blev inerjuvad på ett pogram. första tanken var bara gud va snygg han var. men jag började fundera på vad jag kände  igen hans röst ifrån. på slutet av pogramet så sjöng han. då fattade jag att jag äntligen hade hittat den som sjöng låten. jag har sedan dess inte kunnat sluta lyssna på alla hans låtar.

har ni någon gång blivit eller är ni beronde av en låt/artist?

jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. om jag ska tro eller inte. min värld har kommit i gungning. jag vet inte längre vad jag ska tro på. allt har blivit så konstigt. det som jag trodde var sant har hela tiden varit en lögn. dom jag trodde har varit lögnarna har hela tiden varit offer.

jag vet inte vad jag ska tro längre. jag vet inte vilken sida jag ska stå på. måste fundera ett tag till.