jag har idag varit och lyssnat på erik och calle som var finnalister i idol. det var ganska härligt att höra erik han har väldig kraft i rösten. jag tror nog inte han skulle behöva ha mik. =)

men som syn var så var dom senna i år igen. så det var nästen en halvtimme från när dom skulle böra innan dom kom igång. det var tråkigt för man blev så less och trött inna  dom började. men annar var det bara kul.
 calle var också bra men inte på samma sätt. jag tycker det var ganska ducktigt av honom att komma till final men det var han förkänt också.

har ni varit och lyssnat på idolerna?

ja nu ät ju jul över. mår halvdåligt idag pga mari. ni som känner mig vet vad jag menar ni andra får nöja er med det.

men jag ska berätta vad jag har fått i julklapp.
mamma nya boken av karin walbeck, pengar, presentkort på bio, godmorgon lampa (en såndär som börjar lyssa när väckarklockan ringer), kroppsvårds produckter gustav en rubixkub papppa och marie armbandskolcka, presentkort på körskolan, godis, kokbok mormor lotter (vann 25kr) och ett halsband (tyvärr nickel i)
josefin söt spargris och viktoria bokstäver.

är ganska nöjd över det och till dom kag inte har hunit säga det till så tack för julklappen.

Ja nu är julsagan slut. Vet inte vad jag ska skriva idag så ni få nöja er med slutet i går. Jag vill gärna veta hur ni tyckte om den. Om jag får säga det själv så var den inte så bra. Men det var fasligt svårt att skriva en del varje dag. Det skulle ha blivit mycke bättre om jag hade skrivit klart den och sen delat upp den i olika delar. Men det vet jag nu till nästa gång.

som ni märker så bloggar jag inte så mycke. det är för att jag orkar inte och vill inte heller blogga så mycke som jag har gjort, så det blir lungt nu under jul och nyår. men jag återkommer i januari som vanligt.

men jag vill ändå önska er god jul. jag hoppas att ni får en lugn och stillsam jul utan olyckor och andra problem.

23 december

När kvällen lagt sig över stan. tog Oskar med sig Anna upp på berget. Det hade snöat ganska mycke sedan dom hade varit där sist. Men det var inte konstigt när det redan hade gått en månad sen sist. Dom hade med sig lite picknick mat och några filtar. På toppen satte dom sig på den ensamma bänken.
– gud va vackert det är här uppe. suckar Anna
- mm jag skulle kunna sitta här hur länge som helst.
– här ska man sitta med sin älskling.
– du jag har funderat på en sak som du sa när du fick anfallet. Du sa att du älskade mig. tycker du om mig?
Anna kollade åskar
- ja men jag kan sluta om du inte älskar mig.
- du är konstig du. Om jag älskar dig det har jag gjort länge. Kan inte fatta att min önskning på stjärnfallet funkade. Jag önskade mig att den jag var kär i skulle besvara känslorna. Vad önskade du dig?
- att jag skulle bli sedd och det har verkligen gått i uppfyllelse.
– om en stjärna skulle falla nu. Vad skulle du önska dig då?
- jag skulle önska mig att du skulle få en lugn och trevlig jul
- det skulle jag med.

snart är det jul. fattar inte att det kan gå så fort mellan sommarlov och jullov. men det sägs att desto äldre man blir dessto snabbare går det. undra hur fort det kommer då gå när man blir runt 70. vill igentligen inte veta. jag blir stressad av att det går så fort redan.

men nu har vi lov =)

22 december

i dag var det skolavslutning för Anna och åskar. Oskar skulle spela en låt där som han hade skrivit själv. Anna kunde inte fatta att han hade skrivit den, för den var så bra. Alla satt tyst och lyssnade sen fick åskar en stor applåd. för största gången sedan Anna hade blivit känd hade hon inte stått i rampljuset utan åskar. Hon kunde se att han njöt av att vara i blickfånget ett tag.

När avslutningen var över gick dom ner till ett café. det var ett litet café som Anna och åskar brukade gå på när dom var liten. Det var dit alla ungdomar gick för att slippa föräldrarna ett tag.
– vad ska du göra med din berömdhet nu då? undrade åskar
- jag ska fortsätta i en viss mån. men jag kommer inte hålla på som jag har gjort den här månaden. Det kommer jag aldrig att klara en längre tid. Vad ska du göra då?
- jag är inte känd inte sist jag kollade i alla fall. Jag kommer aldrig att bli det heller.
– du kommer troligen bli känd du med. men det blir du bara om du själv vill.
– JAG hur då?
- du kommer antingen bli känd för dina låtar eller som en artist. Om du vill så kan du börja som låtskrivare och gitarrist till mig.
- vad får jag för det då?
- du får än så länge MINST 10 000kr varje gång vi har konsert, 5 000 om vi bara spelar några låtar. mer vet jag inte men troligen en del om vi hamnar på radio/tv. Men desto mer känd jag bli desto mer kommer du få. vill du söka jobbet?
- vad få jag för sjukförsäkring?
- jag vet inte men det får du prata med personalsekreteraren.
båda två skrattade och då var det bestämt åskar skulle börja skriva låtar åt Anna och spela åt henne.

21 december

dagen efter åkte Anna och åskar hem. Anna hade inte riktigt fattat vad som hade hänt dagen förre. Hon hade sjungit helt ensaken på en stor scen där många människor kollade på henne. Utan att bli nervös. Hon hade bara njutit av stunden. Hon hade sedan fått adressen till en egen hemsida där hon kunde följa hur mycke som kom in. där kunde hon också prata med alla som skrev något där. Anna fattade inte hur hon skulle kunna få hela projektet att gå runt. men åskar, Filip och måns hade lovat henne att hjälpa lite.

på måndag fattade äntligen Anna hur stor hon hade blivit. När hon kom in på skolan så var det ganska många som vände på huvudet och kollade på henne. När dagen var slut hade hon fått skriva fyra augrafer.

 

20 december

när Anna äntligen fick ta av sig ögonbindeln var hon så hungrig. dom hade provat kläder, skor, smycken och acosiarer. Det hade börjat mörkna lätt ute och set snöade kraftigt. Dom sa hej då till lina innan dom började söka efter någon stans att äta. Dom hittade en liten bilig restaurang som alla tyckte var mysig. Anna betalde in en stor tacotalrick. killarna skrattade när dom upptäckte hur hungrig Anna var. det var hon som var snabbast att äta upp. Dom satt där och hade jätte kul. Skrattade och pratade i mer än en timme. dom avbröts av Filips mobil. När han svarade tog det inte så lång stund innan han svor. åskar värkande fatta vad Filip fick veta så han nästan flög av stolen.
– vi måste skynda oss.
Anna blev nästan dragen ur restaurangen av killarna. Dom gick så fort att ann fick lov att springa för att hålla jämna steg med killarna. när dom kom till en korsning så fick Anna sätta på sig ögon bindeln igen.

en halvtimme senare hade Anna bytt om, blivit sminkad och fixad i håret. Plötsligt var även måns där.
– kom nu sa han bara och tog hennes hand och gick iväg.
Anna följde med. hon hade börjat ana vad som skulle hända. Men inte fattat riktigt helt. En liten stund senare så stod hon på en scen med miljoners miljoner ögon tittande på henne.
– vet du varför du är här? frågade en man som Anna kände igen men inte kunde placera.
– nej
- vill du veta?
- ja
det blev mörkt på scenen utom en lampa som lyste på Anna. det kom upp en bild på Anna längst back på scenen med text. "hon är en vanlig tjej med ett vanligt liv, precis som alla andra."
bilden byttes ut till en från när hon låg på sjukhuset. "men plötsligt hände det som ingen ville, hon blev sjuk. Det var en ovanlig sjukdom som inte många hade sett. den verkade inte vara så allvalig"
bilden byttes igen till när hon sjöng med måns "men det var också en start på henne dröm. Hon träffade en ny vän som förde henne till sången. hon började visa vad hon hade gömt så länge och personen inom sig"
nu kom det fram som ett bildspel på henne när hon låg på sjukhuset " men sen kom bakslaget det som ingen trodde skulle hända. Hon blev sjuk igen och nu var det allvaligt. Läkarna trodde det värsta att hon skulle dö. Nu fattade alla vad hon igentligen bar på en tickande bomb som när som helst kunde smälla."
bilden byttes till några som hon inte hade sett på henne " bomben finns kvar men glödet från insidan gömmer det väl. Det finns många personer som får ovanliga sjukdomar som inge igentligen vet så mycke om. hjälp dom att få ett värdigt liv och en knuff i rätt riktning"
- det här las ut för några dagar sedan och miljoner människor har redan tittat på den. Pengarna rasar in också. Det är ditt liv som berättas så du ska få följa din dröm först av alla. Du ska få sjunga här.

 

19 december

Anna vaknade av att åskar stod vid hennes säng.
– du måste kliva upp nu. vi har brottom
- till vad då? undrade Anna
- det få du se. men du måste klä på dig nu.
– jag måste veta vart vi ska så jag vet vad jag ska sätta på mig.
- sätt på dig något vanligt, du ska vara på benen hela dagen.
Anna kollade i sin väska och efter ett tag så satte hon på sig jeans och en skapligt snygg tröja. när hon kom ur rummet kollade åskar och Filip på henne.
– duger det undrade Anna
- ja det gör det.  Kom nu vi ska iväg.
– hinner jag inte sminka mig eller äta frukost ens
killarna svarade samtidigt "NEJ"
dom satte på sig ytterkläderna och gick. Anna viste inte vart dom skulle så hon följde med bara. Första stället som dom stannade på var en fotograf.
– vi måste ha lite kort på dig. Så du ska fotas.
Anna fick fotas i olika utformningar och efter en halv timme var dom klar. Efter det gick dom på ett café för att äta frukost. När dom satt där så kom en kvinna fram. när åskar så henne så sa han till Anna:
- nu ska vi fortsätta. Den här saken får du inte se så du måste ha ögonbindel. Lina här sak hjälpa dig.
Anna fick sätta på sig ögonbindeln. Sen var det någon som tog henne under armen och dom gick iväg. Det kändes för att dom gick långt. Men efter ett tag så fick hon gå uppför en trappa innan hon kom in i ett varmt rum. någon hjälpte henne att ta av sig jackan och skorna. Anna fick sätta på sig en klänning sen fick hon gå ut och vissa åskar och Filip. Dom sa att den var bra eller inte. Anna viste inte hur klänningen såg ut så hon litade på dom.

nu är jag tillbaka från död. känns så i alla fall. har inte kunnat blogg ihelgen pga olika saker. men nu är jag tillbaka här och ska försöka att komma i kapp med julsagan. så fort som möjligt.

18 december

idag tog äntligen behandlingen slut för Anna. Men hon fick ändå lov att stanna på sjukhuset för dom skulle starta dosan med medicin. Det såg ut som en som diabetiker använder. Men lite större och mycket mer avancerad. dom försökte lära Anna att använda den. Men största fokus låg nog på dom lätta funktionerna som var viktiga t.ex. hur man startar och stänger av den. Hur man fyller på den och vad hon skulle göra om den började att pipa.

på eftermiddagen kom åskar och Filip och hämtade henne. Hon hade äntligen blivit utskriven från sjukhuset. Filip hade sagt att hon skulle få bo hos honom under natten. För det gick inga tåg hem idag. Men Oskar skulle inte bo där. Anna visste inte varför eller vart han skulle bo. men när hon hade frågat så svarade han bara att om han skulle bo hos Filip så skulle han bara störa henne.

god morgon alla när jag vaknade imorse upptäckte jag att det är skit kallt ute. fy men man ska inte klaga det är i alla fall bättre än plusgrader. men det är jobbigt när det är 23 minus. då dör man typ av köldskador.

ja nu har jag klagat av mig på vädret. =)

hallå!! har ni dött eller?
jag är inte dum så ni vågar komentera. om ni inte är dum mot mig så är jag inte det mot er. jag vet att det är ganska många som läser varje dag. men något måste det vara om INGEN vågar komentera.
om det är något får ni ge klagomål om ni tycker  att jag skriver så tråkigt.

17 december

Anna kände sig ganska ensam på sjukhuset. Oskar hade varit och hälsat på. Men han hade varit lite från varande och det kändes som att han höll något hemligt. Men han ville inte berätta det. när hon hade frågat så hade han skrattat lite och se sagt "om du visste". Mer hade hon inte fått ut. nu satt Anna i ett trivselrum och läste en bok som hade kommit med bud. Hon viste inte varm som hade skickat den men den var så bra att hon inte brydde sig inte om det just då. Medicinen började ge några bieffekter. En var att hon var hungrig hela tiden och den andra var att hon mådde illa om hon åt.
Men det som hon tyckte var mest jobbigt var att hon skulle bli undersökt varannan timme. Anna fattade att dom ville hålla koll på henne så att hon inte skulle få några bakslag. Men för henne var det jobbigt för hon kunde inte vara borta eller vara själv längre tider.

på eftermiddagen åkte Anna ner på sövning. Dom skulle ta några prover och samtidigt skulle dom sätta in en port på magen.

jag har nu pyntat granen hos mamma. om jag säger så här det kan var ett av dom sämre stylingarna. men men nu får den se ut så. det känns som att det är tidigt att pynta den men men vad gör man.

snart är 00 talet slut. ganska skämande men men

vad är typiskt 00 och vad kommer man komma ihåg av det?

nu vill jag bli bombaderad av komment det är ganska många som läser det här. vissa det också med en komentar.

ja nu har jag snart gjort klart samhällskunskaps frågorna. har varit uppe ett tag för jag hade hört att dom var svåra. skrämde mig lite men men dom var inte så svår som jag har hört. kan bero på att jag har läst ekonomi/aktie. nu har jag bara två frågor kvar. men dom kommer jag troligen hinna göra på skolan eller hemma i kväll.

men nu måste jag göra mig klar för skolan

16 december

åskar satt varenda stund han kunde på Annas rum för att var där med henne. Hon hade än inte vaknat upp. Men dom hade startat behandlingen med hopp att hon skulle överleva. Men desto fler timmar och dagar som gick så började åskar tappa hoppet om att hon skulle vakna upp igen. Annas mamma hade blivit tvingad att åka hem igen. Men typ alla på sjukhuset hade lovat henne om och om igen att om det skulle hända den minsta förändring så skulle hon få veta det. Oskar hade hittat en tidning som han försökte läsa så noga som möjligt för att fördriva tiden. Han var djupt inne i en artikel om hur man fick sina pelargonier att över leva. han jästade stort och fick ett svar:
- gå och lägg dig. Jag tänker inte dö idag.
han hade hört hennes röst några gånger och trodde att det var lika med det. Men han kollade snabbt över kanten på tidningen. Sen fick han kolla igen för det han såg chockade honom. Anna satt upp i sängen. Hon skrattade åt det han nyss hade gjort.
– skrämde jag dig undrade hon
- ja har du varit vaken länge.
– nja ett tag. Men så länge att jag har hört dig jäspa minst fyra gånger.
– mår du bra idag?
- har jag inte mått bra dom sista dagarna?
åskar fick lov att skratta åt Annas stödighet. När man såg henne nu så kunde han inte fatta att hon hade varit borta ett tag.

på eftermiddagen kom måns och hälsade på. Anna blev glad över att hon fick besök. Men både åskar och måns kunde se att hon gömde hur trött hon igentligen var. så efter ett tag så gick båda två för att låta henne vila sig.
– hemskt att hon blev så sjuk igen. sa måns
- mm jag önskar att jag skulle kunna hjälpa henne. Men jag vet inte hur. Jag önskar att jag kunde hjälpa alla som får ovanliga och svåra sjukdomar.
– jag tror jag vet hur vi kan hjälpa henne med att uppfylla henne dröm och kanske många andras också.

15 december

Oskar fick åka med Anna i ambulansen in till sjukhuset. på akuten väntade Annas mamma. Oskar kunde se att även hon var rädd för vad som orsakade det. Anna hade än inte vaknat upp. åskar och Annas mamma blev visslade till ett litet tråkigt vitt rum av en sjuksköteraka. Hon sa att dom skulle vänta där så skulle dom få veta så snabbt som möjligt. Varje minut som gick kändes som en timme. Efter en kvart kom äntligen läkaren. På hans min kunde dom båda två se att det inte var så bra nyheter han kom med.
- jag vet inte så mycke om den sjukdomen som Anna har. men jag har pratat med hennes läkare i Uppsala och han tror att hennes sjukdom har ändrat form och blivit till den värre graden av sjukdomen hon har. så hon kommer att skickas ner till Uppsala så kan dom som vet något ta reda på det och att man kan behandla det.
– kan hon dö av det här? undrade Annas mamma
- risken är ganska stor

Annas mamma åkte ner till Uppsala med Anna. Oskar blev kvar. Men han bokade in sig på den tidigaste resan han kunde hitta. Det blev dagen efter. Oskar kunde inte sova den natten så bra. hanns tankar var på Anna. Han var rädd att hon skulle dö innan han komma dit. Dagen efter satte han sig på expresståget ner. han ringde också till måns för att berätta vad som hade hänt och att Anna inte kunde sjunga med honom. han ringde också till Filip.

när Oskar kom fram till sjukhuset så träffade han Annas mamma. han fick veta att Anna hade än inte vaknat upp. Dom hade tagit prover och fått veta att hon hade den svårare formen av sjukdomen.

dagen har varit ganska tråkig om jag får säga det själv. på anettes timme så arbetade vi med frågorna och sen sökte vi artikel. på helenas körde vi (vet inte vad det heter) men vi var tyst i en timme. vi slutade halv tolv.

gud vad man känner sig ensamen när en båda vänner är borta. det är fört då man upptäker vad gör för att få en att orka med hela dagen. så nu säger jag det josse kurera dig så du kommer tillbaka snabbt. ville kämpa på du är stark. jag hoppas att du snart årkar gå på skolan igen saknar alla dina störande saker du gör varje dag. ni fattar när man saknar dom störande sakerna är man enasamen.

14 december

idag var Anna tillbaka på skolan igen. Hennes telefon gick varm hela dagen. Det kändes som en dödens tystnad när den konstigt nog tog en paus i ringande i en minut. Under lektionerna fick hon lov att stänga av den för att kunna konsentera sig på skolarbetet. klassen mycket hade blivit trevligare och snällare från sist Anna träffade dom. men det var inget som Anna tog som något positivt. Hon visste att dom var det bara för att hon hade varit med en kändis.

Efter skolan gick Anna med åskar på stan. Hon hade lovat han att hjälpa till med julklapps köpande. Det han hade svårast med var till tjejerna. det var där Anna fick komma med tips om vad han kunde köpa. Oskar tyckte alla var bra så han köpte det hon sa.
Anna hade känt sig trött hela dagen. Tröttheten hade blivit kraftigare och kraftigare desto längre dagen gick. Hon trodde att det berodde på att hon inte hade sovit så mycket den sista tiden. När hon gick där började hon känna sig nästan utmattad. Men det var inget hon sa något om.  När dom var på väg hem så kom plötsligt mattheten över henne.
– har du köpt alla julklappar än? undrade åskar
- jag har två kvar. tryckte Anna ur sig så normalt som möjligt
åskar kollade oroligt på henne.
– mår du inte bra?
dom kom fram till en parkbänk och Anna sjönk
- nej jag känner mej matt
- ska jag ringa ambulansen? skämtade åskar
- du kan ringa mamma jag kommer inte orka gå nå längre.
åskar tog upp mobilen och slog numret hem till Anna. efter bara några signaler så svarade Annas mamma.
– hej det är Oskar. Anna vill att du ska hämta henne. Hon mår inge bra.
– oj då hur är det med henne. Hur mår hon dåligt? undrade hon
åskar kollade på Anna snabbt. Han fick en chock av det han såg. Anna var likblek och hon såg inte vaken ut. åskar la ifrån sig mobilen och började skaka Anna. Hon reagerade inte på det. han tog mobilen och skrek åt Annas mamma vad som hade hänt. Sen la han på och ringde ambulansen. tiden han väntade på ambulansen försökte han få Anna att vakna. Tårarna rann kraftigt nedför hans kinder. Anna kvicknade till en gång då sa hon något som han inte ville glömma.
– jag älskar dig, lämna inte mig jag är rädd.

 

ute är det skit kallt fattra inte hur den fick kraft att pötsligt bli så kallt. men man ska vara glad förhoppnings vist så kommer snön snart också. fattar inte varför alla klagar idag. jag är bra HUMÖR det händer inte så ofta så man ska ta vara på dom gånger det händer.

ja nu har man startat en ny vecka. jag är på förvånadsvärt bra humör.  men det är mäst för tanken att det snart är jul lov.

hur är det med er idag då?

13 december

vid åtta så var Anna redan framme där hon skulle sjunga. Oskar såg mer sovande ut. Men hon trodde att han var vaken annars kunde väcka han när det började. Anna tycket lite synd om honom. För dom hade inte kommit i säng för än vid ett två tiden. Sen hade väckaren ringt redan vid sex. då hade Oskar sett grymt trött ut. Nu hade dom hunnit ha rep och snart skulle det börja. Biljetterna hade tagit slut på direkten när dom släpptes och då får ni inte tro att det är få. det fanns över 10 tusen platser. så man kan fatta varför Anna började känna av nerverna.
– nu måste ni inta era platser ropade en kvinna
alla i tåget gick till sina platser i tåget. det var 60 tärnor, 40 stjärngossar och en lucia. Så när allt började och alla tågade in så fattar ni att det var mäktigt.
Anna skulle sjunga i andra låten innan första tonen kom ur henne så ville hon bara försvinna sen släppte allt. Dom andra låtarna gick galant.

två timme senare var åskar och Anna på väg hem. Dom satt på tåget.
– jag kan inte fatta att du har jämt en sån där talang för mig. sa åskar
- då har jag jämt den för mig också
- du var jätte duktig

om kärlek blott skulle vara en dröm skulle jag sova för evigt

 

12 december

Anna och Oskar sov ut den morgonen.  Dom kom inte upp för än vid elva och då fick dom skynda sig för att hinna äta frukost innan frukost serveringen stängde. Vid tolv kom en taxi för att hämta dom. Den körde dom till en sångstudio. Det var ett stort hus ganska gammalt som det såg ut. Inne var det nytt och renoverat i gammal stil. Ganska vackert.
– vem sa du att du skulle sjunga med? undrade åskar
- måns
Oskar verkade inte tro på Anna än . Men när han såg måns stå där försvann all tvivel.
– vad bra att du kunde hoppa in.
- ja det är ju bara kul.
– vem har du här då?
- åskar jag är en barndoms vän med Anna. svarade åskar
- trevligt att träffas åskar.
Anna och måns sjöng upp och Anna fick sina scenkläder.
Det var en glittrig lårlång klänning. den var vacker och Anna älskade den.

på kvällen sjöng Anna för tusentals människor. Hon som förut inte vågade sjunga för tre.

jag sitter nu och kollar på idol. jag tycker att båda två är så duktig. men jag har en som jag tycker mer om. men jag har en sån där dålig sak att om jag säger det kommer det inte gå bra för han. jag kanske berättar i morgon eller i kväll.

 

11 december

På morgonen på skolan var det lucia firande. Anna var där för att se åskar. Han skulle spela och sjunga lite. Dom var ganska duktiga hela bunten. Men publiken var ganska fjantig. Efter var det fika i cafeterian. Kön dit var väldigt lång. det tog 45 minuter innan dom äntligen kunde ta fika. Eter det var det dags att gå lektion. Klassen var på gott humör. Det var ju fredag så annat skulle ha varit konstigt. Hela förmiddagen hade dom svenska. Dom skulle skriva en saga. det gick ganska dåligt för Anna för hon hade tankarna någon helt annanstans. på lunchen gick Anna upp på sjukhuset för att få medicinen. Allt gick dåligt idag så det tog tid. så Anna missade lektionen efter lunch. efter det så fick Anna stressa för att hinna ner igen. åskar och Annas mamma stod på perrongen och väntade på Anna. Tåget gick ganska snabbt efter dom klivit på. Anna hade bjudit med åskar för att ha någon som hon kände och för att bevisat att hon talade sanning. Åskar tror ändå inte på henne.
när dom kom fram så möttes dom av en kvinna från Sverige lucian. hon hade ordnat ett ställe som Anna och åskar kan bo på under tiden. Dom trodde att det skulle vara något biligt ställe. Men det var inte direkt det när dom kom fram. Det var ett stort lyxigt hotell. När dom hade lämnat packningen så åkte dom för att öva till söndag.

10 december
i dag var Anna tillbaka på skolan igen. Allt var som när hon åkte. Helt osynlig. Det var ingen som hade märkt att hon var tillbaka. på en lektion så var det tom så att dom sa att Anna var ledig. Den eda som såg henne var åskar. Han blev jätte glad när han såg henne. han hade varit orolig sedan han hade hört att hon hade åkt till sjukhuset och sen blivit flyttade till Uppsala med ilfart. Efter skolan följde åskar med henne upp på sjukhuset.
– jag blev så rädd när du blev sjuk att jag har nu bestämt mig för att ta hand om dig mer. sa han
- du är konstig du men snäll
det gick ganska bra på sjukhuset. när dom kom ut så ringde Annas mobil plötsligt.
– hej jag söker Anna sa kvinnan i mobilen
- ja det är jag svarade Anna fundersamt
- nej men hej, vad bra du är på att sjunga
- okej tack?
- jag du kanske funderar på varför jag ringer, det skulle jag ha gjort i alla fall.
– okej
- ja jag ringer för Sverige lucian och jag har fått återbesked från en av mina solister. Nu undrar jag om du skulle vilja sjunga med oss på söndag.
– jag det kan jag väll.
när Anna la på så stod åskar och bara kollade på henne. Anna hade än inte hunnit berätta för honom om vad som hade hänt när hon var borta.
– vem var det där? undrade han
- Sverige lucian
- Va?
- om du ska fatta så måste jag berätta hela historien och det kan ta lite tid.
– vi går ner på fiket så kan du berätta.

9 december
kvällen hade varit helt underbar. Konseren hade gått bra folk hade tyckt om henne. Allt hade gått jätte bra. Hon hade inte gjort bort sig eller sjungit fel. efter konseren hade hon blivit kvar en stund innan hon och Filip åkte hem. Hon hade inte fått så mycket sömn. för hon fick lov att kliva upp vid nio för att hinna till sjukhuset. När hon kom ditt var det massor av personer där. Hon behövde inte vänta så länge. För ganska snabbt så kom henne läkare matts och hämtade henne. Hon fick medicinen och proverna togs. sen var det att fara tillbaka till Filips lägenhet. Filip var inte hemma. så Anna hade fått låna hanns extra nyckel. Att tittade på klockan i köket när hon sprang förbi. Med en suck upptäckte hon att tiden var ganska knapp. Hon skulle åka hem idag och tåget gick om en timme. så Anna kastade i sakerna i väskan och skyndade sig iväg. Nyckeln lämnade hon i postboxen. Som tur var så han hon i tid till tåget. Hon sjönk ner med en duns på sitt säte. Hon var så trött att när konjunktören hade gått förbi somnade hon på direkte. hon sov hela vägen, så när hon skulle stiga av så av det en kvinna som väckte henne. på perrongen stod Annas mamma och väntade. plötsligt ringde telefonen när hon svarade vad det en kvinna som presenterade sig.
– måns undrar om du kan sjunga på tre till konserter. Så att vi hinner hitta en sångpartner till honom. Den förta är på söndag.

varje morgon som kommer blir ögonlocken tyngre och tyngre. sängen blir bara svårare och svårare att komma ur. snosknappen blir bara mer och mer frästande att använda.
jag vill ha lov nuuuuu.

men man ska tänka posetivt om två veckor nu så liger jag troligen i sängen än

jag var nyss ute och gick med lillvoven. men jag vill bara såga gud vad mörkt det har blivit på sista tiden. för bara en månad sedan var det ganska ljust

 

8 december
Nervositeten gjorde så att Anna inte kunde stå still. Tankarna kunde inte heller vara fast på en sak dom hoppade mellan allt som hade hänt. Hon kunde inte fatta att det hade hänt henne. Att hon hade sjungit och inte skämt ut sig var en sak. Men att hon hade träffat måns och han hade tyckt om henne. Han hade till och med velat sjunga med henne. Dom hade bestämt igår att han skulle ringa. Hon skulle träffa han efter jul för att börja träna. men det var en sådan sak som hon hade kunnat studsa runt, klappa med händerna och pipa lite åt. Men det som hände imorse var i en helt annan klass. Det var det som gjorde att hon inte kunde vara still. Hon hade vaknat vid tio av att mobilen ringde. Dom minuterarna som kom efter det kunde hon inte minnas. Dom hade gått långsamt och snabbt om varan. Filip hade funnit henne sittande på sängen och stirra på mobilen. Han hade fått panik när hon berättade vem som hade ringt och vad den ville. Det var han som hade hjälpt henne att komma iväg till mötet. Allt hade gott så fort. En hel dag hade försvunnit på bara några minuter. nu var hon på plats, en del av henne sa att hon nu skulle springa för livet nu när hon kunde. Den andra delen sa att det var hennes chans att visa. i all uppståndelse hade dom ringt från sjukhuset och undrat var hon var. den delen hade bara försvunnit. Så hon hade fått åka dit med ilfart för att hinna tillbaka. Men nu var det bara några minuter kvar.
– du kommer att klara det. sa måns
vi gick ut på scenen. Publikens skrik kunde inte lindra min nervositet.
– hej alla idag har jag med min vän Anna för Johanna har ramlat och brutit benet. välkomna henne med en stor applåd

ja nu har man typ hål igen. vi ska sluta i normala fall vid halv två men nu har vi slutat vid tolv. fattar inte varför man är på skolan igentligen. men men ska inte klaga igentligen.

snart har man klarat av denna hål också. då har vi bara en lektion kvar på tre timmar ungefär. inget att klaga över igentligen.

7 december
Filip väckte Anna vid sju. Han hade då lagat en stor frukost. Anna blev överraskad över det besvär han gjorde för henne. Men han ville inte att hon skulle hjälpa till när hon erbjöd sig. Under natten hade det snöat så det låg några centimeter på marken. Filip följde Anna till sjukhuset sedan berättade han hur hon skulle hitta till hans skola. Som tur var låg det inte så långt ifrån sjukhuset. Anna stod och kollade efter Filip när han gick. Inne i entrén var det än så länge ganska lugnt. Hon tog trapporna upp till mottagningen. i väntrummet satt det två mammor, barnen lekte lugnt på golvet. Ganska snart efter hon anlänt fick hon komma in. dom tog ett prov för att se att inget var fel, sen fick hon medicinen.  allt gick ganska snabbt så efter bara en trekvart var Anna på väg till Filips skola. Skolan var inte så stor som hon hade trott. Filip stod utanför skolan när Anna kom, han hade fått sluta tidigare från lektionen. efter det fick dom skynda sig till Filips jobb. när Anna såg skylten utanför frågade hon
- vad jobbar du med igentligen
på skylten stod det EKBERGS MUSIKPALATS
- jag är assistent till kändis
Anna stirrade bara på honom.
– du skämtar inte
- nej varför ska jag skämta
- du kan väll inte var assistent åt en kändis du är så ung
- jaja jag skämtar, jag är bara hjälpreda här. Kan du gå upp där och prata lite i miken så vi ser om det är nå ljud i den.
Anna gick fram till en mikrofon. Hon började prata i den.
– det låter bra kan du sjunga lite
- jag kan inte sjunga
- det är bara vi här. jag säger inget till någon
Anna började sjunga new Moon. Det var en vacker balad. Hon sjöng hela låten. Hon levde sig in så hon märkte inte att det kom in en person till i rummet. När låten var slut applåderade personen och då såg hon att det var måns.
– ursäkta att jag var tidig, jag trodde att det inte skulle vara någon före mig.
- nej det gör inget jag skulle bara kolla om miken var på svarade Anna
- du är ingen artist men du sjunger helt underbart dig vill jag sjunga med

 

anna =handlar om
åskar =barn doms vän
a,maja, fia =mobbare
matts =läkare
filip =rumskamrat
 

6 december
Anna vaknade ganska tidigt. hon låg bara och kollade på Filip som låg i sängen bredvid. kvällen före hade dom varit med varandra och bara haft kul tillsammans eller så kul man kan ha det på ett sjukhuset. Dom hade i alla fall blivit bra vänner. Men idag skulle dom båda få åka hem. Anna viste inte vart hon skulle ta vägen för hon skulle in på sjukhuset varje dag och få medicin. Så det var inte lönt att åka hem. men som tur var så hade Filip erbjudit sig att hon skulle få bo hos honom.
– är du säker att jag inte blir till besvär. frågade hon för hundrade gången
- varför ska du bli tillbesvär. Jag tror knappast att du kommer att bränna ner min lägenhet eller nåt.
dom tog bussen hem till Filip. Han bodde i en trea ganska centralt. Anna kunde inte direkt påstå att lägenheten var direkt så som hon hade trott att en kille skulle ha. Det var fräscht och ganska modernt. Det låg inget onödigt framme. Utsikten var helt underbar. Anna kunde inte fatta att han hade råd att hyra den.
– ska du hänga med mig i morgon. Så följer jag dig till sjukhuset sedan.
– ja jag har inte direkt något annat att gör så vist
- vi måste bara in på min skola först för att var med på en lektion. Sen blir det lite jobb. Det blir troligen roligare.

5 december
Anna kände sig ganska mall plaserad på avdelningen. Det var mest barn under tio år som var där och dom som var äldre ville inte var social. personalen kändes stressad och lek terapeuten verkade tro att Anna var superliten. Behandlingen hade startat så nu hade hon en stolpe med en påse på att konka med sig överalt. Det enda hon ville göra var att gå ut. Men självklart var det förbjudet att göra själv om nu något skulle hända. Killen från natten hade hon inte sett till på hela dagen. Desto längre tid han var borta desto mer började hon fundera på om allt bara var en dröm. Han kanske inte fanns i värkligheten. För att fördriva tiden så gjorde hon alla läxor och arbeten som skulle göras. den största var att hon skulle skriva en uppsats på 10 sidor minst.  Hon satt med sin dator i ett läsrum som fanns på avdelningen. under hela dagen var det som mest två personer till där, så det var lugnt och skönt. när Anna var klar för dagen så gick hon tillbaka till rummet. där satt han som Anna hade tänkt på hela dagen.
– hej mår du bättre idag? frågade han
- ja jag har inte varit borta något i alla fall
- det kanske var sovandet i fönstret som gjorde det
- kanske det
båda två skrattade åt saken
-jag heter Filip
- Anna

jag skulle och promenera . men det råkade börja spöregna. men jag var ändå ute i nästan två timmar. sen blev det fika med min bror. händer inte så ofta men iblnd är det kul att vara med honom. när vi kom hem så lagade mamma pizza så nu är jag mättare än vad man borde.

jag var som sagt på bio i kväll. jag kan medela att den här filmen var mycke bättre än den förra. jag är fanktist nöjd. jag blev i alla fall inte lika besviken som förra filmen. nu skulle jag villja öäsa den fjärde boken men det kommer inte hända på ett tag om nu inget mystigt händer.
jag har börjat fundera på vad den handlar om. men det kommer man aldrig få veta.

nej men nu ska jag gå och lägga mig. god natt

4 december
Anna vaknade med ett ryck när någon puttade på henne. Hon satt i fönstret där hon hade somnat i natt. bredvid henne stod en man med vita kläder, i dörren till rummet stod en kvinna och stirrade på henne. Killen i sängen bredvid var inte kvar. Anna var inte säker om killen fanns i värkligheten eller om hon bara hade drömt om honom.
– du skrämde livet ur oss när du plötsligt hade försvunnit ur sängen. sa mannen
- jag kunde inte somna om så jag satte mig här. svarade Anna generat
mannen kollade på henne med sina stora vård ögon. Anna kunde se att han bedömde henne hur hon mådde.
– oj förlåt jag heter matts jag är din läkare.
– Anna. Vad har hänt med mig?
Anna kunde se att han började fundera hur han skulle förklara saken.
– du har fått kavikle. Det är en farlig sjukdom om man inte får vård snabbt…
Annas kunde bara höra orden farlig sjukdom.
- … den är inte så vanlig så du blev skickad hit till Uppsala från ditt hemsjukhus.

jag kan inte fatta att det igen är fredag. när jag var lite tyckte jag att fredag var den bästa dagen på veckan. det var den dagen man länktade till. men nu kommer det för ofta så i min värld är det lika dag som alla andra dagar.

ikväll ska jag på bio. jag ska se "luftslottet som sprängdes" jag hoppas att den är bra. men jaghar tyvärr läst boken så den kommer bli ganska tråkig. men jag ska se den ändå för att ha något att malla om för josse =). haha skämta.
men pga bion så kommer julsagan att komma nu eller snart i alla fall. hoppas att det går bra för er.

 det är nu bara 20 dagar kvar till jul.

 trevlig helg

3 december

När Anna vaknade upp var hon i ett litet rum. hon kunde ganska snabbt komma fram till att hon var på sjukhuset. Men det var inte direkt en utarmning. Den stora frågan var vad hade igentligen hänt. Anna kände sig ganska normal. Det var inget som kunde ge en ledtråd till vad som hade hänt. Ute var det ganska mörkt. den här tiden på året var det mörkt typ hela tiden, så hon viste inte om det var dag eller natt. hon försökte att sova lite till men tröttheten fanns inte kvar, den hade försvunnit när tankarna hade kommit. Anna låg och vred och vände sig i sängen. Efter ett tag kunde hon inte ligga kvar längre. Hon förde benen över kanten och ställde sig försiktigt upp. Hon stod ett tag och kände efter om det skulle händ något men hon kände sig lika normal som förut. Hon gick fram till fönstret och kollade ut. det var ganska långt ner till marken, men inte så långt att man fick svindel. Det var ganska lugnt utanför. Hon vet inte hur länge hon stod där innan hon hörde ljudet bakom sig.  Hon vände sig om snabbt och fick syn på något vitt och två ögon som tittade på henne.
– oj skrämde jag dig? sa personen och tände lampan vid sängen.
det var en kille i ungefär samma ålder som henne, som satt i sängen bredvid hennes.
– ja lite. Svarade hon. Hur mycke är klockan?
- vet inte exakt men efter tio på kvällen är den nog.
– har jag varit borta en halv dag. men gud
- nja du har i alla fall legat här sedan i morse, så det måste vara mer än en halv dag. Gå och lägg dig nu god natt.
killen släkte lampan och ganska snart blev andetagen lätta. Anna tog sitt täcke och satte sig i fönstret. Ganska snart sov även hon.

idag har vi sett på två filmer och haft matte. det var skolan med korta ord. ja i alla fall så är jag helt trött nu. jag har troligen kommit in i höst tröttheten nu. vi han i alla fall skylla på det. mamma håller på att baka nu så man blir värklgen sugen på kakor. men som synd är så är det jul kakorna som man in te får röra på några elöler ganska många veckor. men väntan är värd när man äntligen få äta alla sorter.

2 december

det hade snöat under natten. Så nu låg det några centimeter snö på marken. Anna satt på lektionen men hon hade svårt att koncentrera sig på vad läraren sa. Hon hade blivit tillsagd flera gånger att vara med men tankarna fladdrade i väg ganska fort igen. Hon blev glad när äntligen lektionen tog slut. men ute i korridoren stod Julia, Maja och fia. dom var dom "cool" i skolan i alla fall så trodde dom det själv. Dom hade varit taskig med Anna sedan dom började i samma klass. Nu stod dom där och stirrade på henne. Hon visste att dom pratade om henne men orken att Bry sig hade förvunit för länge sedan. Hon kunde erkänna att dom hade gjort så att hon hade mått dåligt många gånger. Men hon brydde sig inte om dom för att slippa må dåligt igen. När Anna såg läraren komma så smet hon in i klassrummet för att slippa hamna bredvid dom och kanske få en kommentar som skulle förstöra dagen.
men när hon satt på lektionen kände hon sig plötsligt konstig. Ljudet blev som hon hade en hink på huvudet och det svartnade för ögonen. Hjärtat började slå jätte hårt och hon kände att hon föll i golvet. Men hon kunde inte röra sig. hon hörde maja säga
- nu försöker hon få uppmärksamhet också
- gud va fjantig man kan vara. svarade Julia
det var det sista hon hörde. Men hon viste nu att dagen var den värsta i sitt liv eller var det kanske en bra dag?

20 dagar kvar till jul

jag har varit super glad humör idag. händer inte så ofte. men tyvärr vet jag inte varför det har varit just idag. men sån får man väll aldrig veta. men dagen har varit ganska bra. inga priblem direkt. men gympan var ganska kul. vi hade som tur  var inte dykning som jag ar oroart mig för. men jag har ont i huvudet i stället. men det bli alltid när jag är på badhuset. jag vet inte varför men det kan vara en del av min överkänslighet. viktoria har varit sjuk idag så man kan väll hoppas att hon kryar på sig.

vill ni veta en trevlig sak? jag har inte drattat på arselet  idag. det tycker jag är bra gjort

1 December

Hon gick med lugna steg. Kylan låg avvaktande i luften, men det hade än inte blivit så kraftigt. Bilarnas svischande störde inte Anna när hon gick där med tankarna långt ifrån värkligheten. Hon hörde inte dom steg som kom bara närmre och närmare.
– vad går du och tänker på då? undrade Åskar som nu hade hunnit Anna
- på allt. svarade hon
- du kan väll inte gå och tänka på ALLT?
- jo
- så du tänker på gruskornet i min sko?
Anna fick lov att skratta åt Åskar. Han visste precis när han skulle vara rolig för att få henne på bra humör. Dom hade varit vänner sedan dagis. Som tur var så hamnade dom i samma klass i ettan och sen hade dom följts åt hela grundskolan. sen gick dom skilda vägar, han gick estetmusik och hon barn och fritid. Dom hade inte träffats så ofta den sista tiden. På toppen av backen tog träden slut. det var där dom kära var på våren, men det var ganska vackert nu på året också. Man kunde se många små prickar av lampor ifrån staden. Dom stod länge bara och tittade på den gudomlig vackra synen av staden på kvällen. Dom bara stod där tysta en lång stund.
– titta en stjärna som faller, vi måste önska oss något. utbrast Anna
hon blundade hårt och tänkte "jag önskar att jag ska bli sedd" sedan öppnade jag ögonen. Åskar stod än och blundade. efter det tag så öppnade han ögonen och log glatt mot Anna.

det har varit renarama ortopedväder idag. ni som inte har hört ordet kan jag förklara att det betyder att ortopederna har haft mycke att göra. det har varit halt och jag har tippat tre gånger idag. så man kan ju förstå varför jag har ont i svanskotan. annars har dagen varit ganska bra. det har inte hänt något specielt ovanligt. jag kan inte fatta att det redan är december. det är bara 23 dagar kvar till jul. fattar ni att man börjar bli stressad. men det är ju inte så mycke att göra åt.

jag lovade för ett tag sedan eller ganska länge igentligen. men skit samma. att ni skulle få läsa något som jag har skrivit. så nu idag ska jag starta min julsaga. vi få se hur lång den blir. jag har satt som mål att den ska räcka till jul. men den kan bli kortare eller länger. ingen vet än. jag kommer att publicera en del varje dag. första delen kommer snart.
jag hoppas att ni ska tycka om den.