önskejul del3
3 december
När Anna vaknade upp var hon i ett litet rum. hon kunde ganska snabbt komma fram till att hon var på sjukhuset. Men det var inte direkt en utarmning. Den stora frågan var vad hade igentligen hänt. Anna kände sig ganska normal. Det var inget som kunde ge en ledtråd till vad som hade hänt. Ute var det ganska mörkt. den här tiden på året var det mörkt typ hela tiden, så hon viste inte om det var dag eller natt. hon försökte att sova lite till men tröttheten fanns inte kvar, den hade försvunnit när tankarna hade kommit. Anna låg och vred och vände sig i sängen. Efter ett tag kunde hon inte ligga kvar längre. Hon förde benen över kanten och ställde sig försiktigt upp. Hon stod ett tag och kände efter om det skulle händ något men hon kände sig lika normal som förut. Hon gick fram till fönstret och kollade ut. det var ganska långt ner till marken, men inte så långt att man fick svindel. Det var ganska lugnt utanför. Hon vet inte hur länge hon stod där innan hon hörde ljudet bakom sig. Hon vände sig om snabbt och fick syn på något vitt och två ögon som tittade på henne.
– oj skrämde jag dig? sa personen och tände lampan vid sängen.
det var en kille i ungefär samma ålder som henne, som satt i sängen bredvid hennes.
– ja lite. Svarade hon. Hur mycke är klockan?
- vet inte exakt men efter tio på kvällen är den nog.
– har jag varit borta en halv dag. men gud
- nja du har i alla fall legat här sedan i morse, så det måste vara mer än en halv dag. Gå och lägg dig nu god natt.
killen släkte lampan och ganska snart blev andetagen lätta. Anna tog sitt täcke och satte sig i fönstret. Ganska snart sov även hon.
