ute var det kallt. inte sådär kallt som det blir på vintern. men höst kallt. hon gick efter vägen. det var still och  lungt ute. det ända som hördes var knastrandet av skorna mot gruset. alla människor hon mötte släppte ut små vita moln som sipprade ut genom deras munnar. tankarna började fladra iväg. hade hon valt rätt? hade hon valt rätt väg? tänk om hon skulle börja ångra sig. nej det fick inte hända. men skulle hon våga genomföra det? ingen kunde svara. det var hennes beslut och det var bara hon som skulle kunna göra det. ingen annan. hon kännde sig ganska ensam. det fanns ingen annan som skulle kunna hjälpa henne. det började regna lite smått. hon drog jackan hårdare runt kroppen. plötsligt bröt tysnaden av sirener. ambulansens gula kropp svichande förbi innan tysnade slöt sig igen. hon hade nu bestämt sig. hon skulle klara det. det var nu dax. hon kunde inte dra på det längre.

/=)

kom typ nyss hem från min hurtrunda. vad skönt det är när man har klarat det. men men

jag vet inte riktig vad jag ska skriva.??

sista lektionen i dag var ganska slapp. på slutet fick vi göra någon avslappnings övning eller något sånt. så när skolan var slut kände man sig blite halv trött.

men hej då

ja nu är det bara en lektion kvar. kul va?. ville åkte hem nyss hon måde dåligt eller något såmt. så nu får jag och josse försöka vara utan henne. men det kommer att gå bra åndå.

men gud vad jag är trött. jag vet inte varför men jag är SÅ TRÖTT. ikväll ska jag ta det bara lungt och försöka komma i säng i tid.

nej men nu måste jag gå vi börjar snart hej då